2005 skadade jag ryggen på ett nordiskt mästerskap, jag hade länge haft ont men då gick det verkligen sönder. Jag bet ihop och körde mitt sista EM med massor!!! med smärtstillande i kroppen. Tänkte även köra VM då det skulle gå på hemmaplan men smärtan satte stopp. Efter ett antal behandlingar med uteblivet resultat bestämde jag mig för att göra en helkroppsröntgen. Det var inte vackert, ryggen såg ut som ett S. Början till artros i ena höften, nacken var bra sliten (ramlat av för många hästar i ungdomens dagar) och framför allt en disk i bröstryggen hade sprängt upp i kotan över (kotkompression). Det tog 9 månader innan jag kunde andas smärtfritt. Efter 2,5 år kunde jag börja träna utan smärta. Tyvärr så varje gång jag börjar närma mig en hyfsad form går jag sönder igen. Nu har jag börjat träna hur många gånger som helst och varje gång får jag ont, nu räcker det!

Idag tog jag beslutet att nu ska jag ta tillbaka mitt liv och leva så som jag vill leva. Träning har varit en del av mitt liv så länge jag kan minnas och jag vägrar gå omkring resten av livet och känna mig som en hösäck.

Imorgon är första dagen på mitt ny liv.